Som jag skrev innan så kom det en tjej ut till oss idag som kan komunicera med djur. Jag ville ju självklart vara med, med Nobla o se vad hon hade på hjärtat.
Jag hade en viss oro för vad hon kunde berätta om Nordica vilket är en sån känslig punkt för oss alla.
Men iaf...
Hon berättade massor om att Nobla pratat om Sweetan att hon tycker om henne och att hon inte kan förstå vad Sweetan gått igenom i hennes unga år.
Hon berättade åxå att Nobla vill vara alla till lags och att hon inte kräver nått i gengäld.
Vi berättade ju att Nobla är 15 år gammal och häsprataren sa att hon tycker igenom Nobla att hennes sätt att vara på och berätta på så är hon "egentligen" 5-7 år! Hon är alltså barnslig i sättet.
Hon berättade även att hon haft en infektion i kroppen... Vilket stämmer då hon nyss var sjuk!
Hon berättade att hon har svårt för storvuxna män/kvinnor som är bastanta och har höga röster vilket åxå är sant!
Hon gillar inte bråk och skrik.
Hon berättade att Nobla är mkt nyfiken men inte riktigt vågar göra saker.

Vi berättade ju inget om Nordica innan, vem hon var eller att hon fanns hos oss just för att se om Nobla kunde berätta det.
Och så berättar "hästprataren" såhär:
-" Nobla hade en stor sorg när hennes mamma gick bort, det var mkt svårt för henne då hon var mkt mammakär"!
Hon berättade åxå då att Nobla var väldigt nere en lång tid efter Nordicas bortgång, vilket stämmer!
!!!!
Både jag och mamma bara bröt ihop!
Når tårarna väl slutat tvinga sig ut så frågade jag om det hände något speciellt natten Nordica lämnade oss... Då sa hon såhär:
-" hästar är inte som människor och vill oftast inte alltid dela med sig av hemska minnen, men det enda Nobla berättade var att det var en otäck hemsk natt."

Hur ska man smälta detta?
Nordica är min svagaste punkt i mitt liv. Hon var min bästa vän och jag fruktade i många år hur det skulle bli när hon väl var tvungen att lämna oss.
Usch, jag vill inte behöva tänka mer på denna hemska natt mer.

Jag frågade lite om vad hon tyckte om ridningen osv, och det var inget hon pratade om varken illa eller positivt. Sen frågade jag om Nobla nämnt något om föl? (Sweetan gjorde nämligen det!) men inte det heller.

Att ta ut en djurkomikatör var mkt intressant. Och allt hon berättade om både Sweetan och Nobla stämde in perfekt!
Mötet berörde mig mkt. Tänk att få ha en sån gåva!

Min älskade häst!!!
Du äger en sån stor del av mitt hjärta!