Vi sa det att va fasen, ingen av oss hade ju nått att skynda hem till. Vi gick o gick, upp o ner o upp o ner. Shit vilken terräng!!! 

Vi sa det att bryter någon av oss benet där ute då är det döden haha! När vi väl kom till målet så fick vi se att leden inte gick runt utan den hade ett avslut 1,1 mil bort ifrån bilen! 

Bara o börja knata hem. Ingen av oss visste vart vi var. Det var sjöar överallt, o efter en stund fick gps åxå fnatt. Kanon, då ringde jag mamma. 

Amen, vi skulle ju fått gå över 2 mil för att ta oss till bilen :-P 

Mamma kund iaf efter mkt om o men lokalisera oss och hämtade upp oss. 

Sträckan hamnade på  ca1,5 mil. 

Där av ca 8-9 km var ren terräng. 

Det har aldrig känts så rätt att kliva in på Sibylla som det gjorde då!

Nej nästa gång tar vi Angsjöleden Johanna! :) 

Måste bara läka denna underbara blåsa jag fick, som tur var uppenbarade den sig sista km :)